Operation

Att särskilt tänka över vid bröstförstoring

• Acceptera dina bröst så som de ser ut.
• Införskaffa en vadderad bh eller externa proteser.

Narkos är vanligast
Bröstförstoringar utförs vanligen polikliniskt, antingen i operationssal på ett sjukhus eller på en kirurgklinik. Narkos används vanligen, men det är även möjligt att lokalbedöva.

Operationen tar 1-2 timmar
Operationen tar vanligen mellan en och två timmar. Kirurgen lägger ett snitt och skapar en ficka för implantatet. Sedan placeras implantatet i fickan och läggs på plats. Till slut stänger man snittet, vanligen med stygn.

Trött och öm under flera dagar
Du kommer antagligen att känna dig lite trött och öm flera dagar efter operationen, och dina bröst kan förbli svullna och känsliga för beröring under en månad eller längre. Du kan också känna att det stramar i brösten medan din hud anpassar sig till den nya bröststorleken.

Använd stöd-bh
Vård efter operation kan omfatta användning av en särskild postoperativ bh, tryckförband eller ”sport-bh” för att få extra stöd och positionering under läkningen. Utifrån din kirurgs rekommendation kommer du antagligen att kunna återgå till ditt arbete inom några dagar, även om ansträngande aktiviteter som kan höja din puls och ditt blodtryck bör undvikas under minst ett par veckor. Din kirurg kan också komma att rekommendera bröstmassage.

Kontakta din kirurg
OBS: Om du får feber eller märkbar svullnad och/eller rodnad i det implanterade bröstet ska du genast kontakta din kirurg

När man väljer en erfaren bröstimplantationskirurg ska följande frågor besvaras:
• Hur många bröstförstoringar utför kirurgen varje år?
• Hur många år har kirurgen utfört bröstimplantationer?
• Vilken är den vanligaste komplikation som kirurgen stöter på vid bröstoperationer?
• Hur stor andel av kirurgens bröstoperationer måste göras om och vilken är den vanligaste typen av om-
operation som denne måste utföra?

Följande lista med frågor kan hjälpa dig att komma ihåg vilka ämnen du ska diskutera med din läkare.
• Vilka risker och komplikationer förknippas med bröstimplantat?
• Hur många ytterligare operationer i mitt/mina implanterade bröst kan jag förvänta mig att genomgå under mitt liv?
• Hur kommer mina bröst att se ut om jag väljer att ta ut implantaten utan att ersätta dem?
• Vilken form, storlek, ytstruktur, placering av incision och placering av implantaten rekommenderar man till mig?
• Hur kommer min förmåga att amma att påverkas?
• Hur kan jag förvänta mig att brösten ser ut efter några år?
• Hur kan jag förvänta mig att brösten ser ut efter en graviditet? Efter amning?
• Vilka alternativ har jag om jag är missnöjd med utseendet på mina implanterade bröst?
• Vilka andra ingrepp eller produkter finns tillgängliga om jag väljer att inte skaffa bröstimplantat?
• Finns det före- och efterbilder som jag kan titta på för varje slags ingrepp och vad kan jag förvänta mig?

Vilka kontraindikationer, varningar och försiktighetsåtgärder ska jag tänka på?

• Autoimmuna sjukdomar som lupus och sklerodermi.
• Sjukdomar som påverkar läkningsförmåga och blodets koaguleringsförmåga.
• Ett försvagat immunförsvar (d.v.s. pågående immunosuppressiv behandling).
• Minskad blodförsörjning till bröstvävnaden.

Du kan eventuellt vilja genomgå mammografi före operationen och ytterligare en gång sex till tolv månader efteråt för att säkerställa hur grunden ser ut.

Berätta för din mammografitekniker
Implantatet kan göra det svårt att hitta bröstcancer vid mammografi och det kan också göra det svårt att utföra mammografi. Därför är det viktigt att du talar om för teknikern vid mammografin att du har ett implantat innan mammografin utförs.

Olika tekniker för att minimera risken för ruptur
Teknikern kan använda särskilda tekniker för att minimera risken för ruptur och för att få fram bästa möjliga bilder av bröstvävnaden. Eftersom bröstet kläms vid mammografi kan en implantatruptur inträffa. Fler röntgenbilder måste tas med dessa specialtekniker, därför utsätts kvinnor med implantat för mer strålning. Fördelarna med att kunna hitta cancer med hjälp av mammografi överstiger dock risken med mer strålning.

Du bör undersöka ditt implanterade bröst själv varje månad. För att kunna göra det bra ska du be din kirurg om hjälp med att känna skillnad på implantatet och bröstvävnad. Nya knutor eller misstänkta svullnader (ömma) ska undersökas med biopsi. Om biopsi utförs måste man vara försiktig så att implantatet inte punkteras.

Mentor bröstimplantat – störst och längst klinisk dokumentation
För närvarande genomförs studier på långsiktig säkerhet och effektivitet hos bröstimplantat. Mentor bevakar också riskerna för implantatruptur, reoperation, borttagning av implantat och kapselkontraktur. Mentor utför även mekaniska tester för att uppskatta sannolikheten för att på sikt drabbas av implantatruptur. Allteftersom mer data blir tillgänglig kommer Mentor att inkludera resultaten i de produktblad som medföljer produkten och skickas till läkaren. Du bör ta kontakt med din läkare för att få uppdaterad information.

Du bör veta att sluten kapsulotomi, att med kraft klämma eller pressa den fibrösa kapseln runt implantatet för att bryta upp ärrkapseln inte rekommenderas eftersom det kan göra att implantatet rupterar.

Vilka komplikationer kan uppstå med implantat?

Operation ger risk för komplikation
Alla kirurgiska ingrepp kan medföra komplikationer såsom effekter av narkosen, infektioner, svullnad, rodnad, blödningar och smärta. Dessutom finns det komplikationer specifika för bröstimplantat. Följande komplikationer förekommer:

Spricka i implantathöjet
En implantatruptur (dvs. att silkonhöljet på implantatet får en spricka) kan uppstå under de första månaderna efter implantationen eller efter flera år. Anledningar till en ruptur omfattar skador av kirurgiska instrument under operation, att man fyller på för lite eller för mycket koksaltlösning i implantatet (om koksaltimplantat användes), kapselkontraktur, sluten kapsulotomi, yttre åverkan som trauma eller intensiv fysisk påverkan, alltför kraftigt tryck under mammografi, införing via naveln och andra kända/okända anledningar. Du bör också vara medveten om att bröstimplantatet kan slitas ut med tiden och ruptera. Det krävs ytterligare operationer för att ta bort och möjligen ersätta rupterade implantat.

Ärrvävnad som stramar runt implantatet
Ärrvävnaden eller kapseln som normalt bildas runt implantatet kan strama åt och klämma implantatet, det kallas kapselkontraktur. Kapselkontraktur är vanligare efter infektioner, blödningar eller vätskeansamling.

Symptom
Symptom kan vara allt från fasthet och milt obehag till smärta, deformering, att implantatet kan kännas och/eller att implantatet flyttar på sig. Det krävs ytterligare operationer i de fall där smärtan och/eller hårdheten är allvarlig. Dessa ingrepp kan omfatta allt från borttagning av implantatet till borttagning av vävnad och möjligen omplacering av implantatet. Kapselkontraktur kan återkomma efter dessa extra ingrepp

Smärta med varierande intensitet och varaktighet kan uppstå efter en bröstimplantation. Dessutom kan felaktig storlek, placering eller kirurgisk teknik samt kapselkontraktur ge smärta förknippad med nerver som klämts eller påverkas vid muskelanvändning. Tala om för din läkare om du har allvarlig smärta.

Kvinnor bör vara införstådda med att det finns en risk för att de får genomgå ytterligare ingrepp vid något tillfälle för att ersätta eller ta ut implantatet. Problem med ruptur, kapselkontraktur, infektioner, att implantatet flyttat sig och kalciumavlagringar kan göra att implantatet/-n måste tas ut. Många kvinnor väljer att byta ut implantaten, men några kvinnor avstår. Även de som inte byter ut implantaten kan få kosmetiskt störande gropar och/eller knölar i bröstet.

Otillfredsställande kosmetiskt resultat som rynkighet, asymmetri, att implantatet flyttar sig, felaktig storlek, ej förutsedd form, kännbara implantat, deformerande ärrvävnad, hypertrofiska (oregelbundna, upphöjda) ärr, och/eller löshet (med koksaltlösningsfyllda implantat) kan uppstå. Noggrann kirurgisk planering och teknik kan minimera, men inte alltid förebygga, sådana oönskade resultat.

Infektioner kan förekomma efter all slags kirurgi. De flesta infektioner i samband med kirurgi uppstår inom några dagar till veckor efter operationen. Men infektioner kan uppstå när som helst efter en operation. Infektioner med ett implantat i kroppen är svårare att behandla än infektioner i normal kroppsvävnad. Om infektionen inte svarar på antibiotika kan man behöva ta ut implantatet och sätta in ett nytt när infektionen är borta. I sällsynta fall har toxisk chock noterats hos kvinnor efter bröstimplantering och det är ett livshotande tillstånd. Symptomen innefattar plötslig feber, kräkningar, diarré, svimningar, yrsel och/eller eksem som liknar solsveda. Man ska genast uppsöka läkare för diagnos och behandling.

Ett hematom är en ansamling av blod i en kroppshålighet och ett serom är en ansamling av blodserum (i detta fall runt implantatet eller runt incisionen, snittet). Hematom och serom som uppstår efter en operation kan bidra till infektion eller kapselkontraktur. Svullnad, smärta och blåmärken kan uppkomma. Om ett hematom uppstår är det vanligen inom kort tid efter operationen, men det kan också komma när som helst efter en skada på bröstet. Medan kroppen absorberar mindre hematom och serom, kräver större sådana att man sätter in dränage för ordentlig läkning. Ett litet ärr kan kvarvara efter dränaget. En implantatruptur kan uppkomma vid dränering om implantatet skadas under ingreppet.

Känsligheten i bröstvårtan och bröstet kan öka eller minska efter en implantatoperation. De olika förändringarna efter en operation kan vara allt från intensiv känslighet till känslolöshet i bröstvårtan eller bröstet. Förändringar i känslighet kan vara temporära eller permanenta och kan påverka sexuell respons eller förmågan att amma.

Idag vet man inte om en liten mängd silikon kan diffundera (spridas) genom silikongelimplantatets hölje och om det kan gå ut i bröstmjölken. Om detta inträffar är det okänt vilka följderna för det ammade barnet är. Även om det idag inte finns några metoder för att mäta silikonhalten i bröstmjölk visade en studie där man mätt kiselhalten (en komponent i silikon) inte kunde påvisa några förhöjda halter i bröstmjölk från kvinnor med silikongelimplantat jämfört med kvinnor utan implantat. Institute of Medicines rapport fann att mödrar med bröstimplantat bör försöka amma eftersom det ger barnen många fördelar. Ett snitt som läggs runt vårtgården (periareolärt) kan minska mängden mjölk som produceras och därmed kraftigt minska möjligheten att amma normalt.

Kalciumavlagringar kan upptäckas vid mammografi och misstas för möjlig cancer, vilket ger ytterligare ingrepp för biopsi och/eller att man tar ut implantaten för att se om det finns cancer.

Ibland läker inte snittet på normal tid.

Nekros betyder att det bildas död vävnad runt implantatet. Det kan hindra sårläkningen och kräva kirurgiska ingrepp och/eller att implantatet tas bort. Permanent ärrdeformering kan uppstå efter nekros. Faktorer som förknippas med ökad nekros innefattar infektion, användning av steroider i operationsfickan, rökning, kemoterapi/strålning och överdriven värme- eller köldbehandling.

Implantatens tryck kan göra att bröstvävnaden tunnas ut och krymper. Det kan inträffa när implantaten fortfarande sitter på plats eller efter att implantaten tagits ut utan att ersättas. Utöver dessa vanliga komplikationer har man haft farhågor gällande ovanliga sjukdomar som du bör veta om.

Farhågorna kring kopplingen mellan bröstimplantat och utvecklandet av autoimmuna sjukdomar eller bindvävssjukdomar, som lupus, sklerodermi eller reumatisk artrit, väcktes efter rapporter i litteraturen om några få fall hos kvinnor med implantat. En genomgång av flera stora epidemiologiska studier av kvinnor med och utan implantat visar att dessa sjukdomar inte är vanligare hos kvinnor med implantat än hos kvinnor utan implantat. Det finns dock kvinnor med implantat som tror att deras implantat gett dem bindvävssjukdom.

Publicerade studier visar att bröstcancer inte är vanligare hos kvinnor med implantat än hos kvinnor utan implantat.

Farhågor har väckts angående möjliga skadliga effekter på barn till mödrar med implantat. Institute of Medicines rapport konstaterade att det inte finns några effekter i andra generationen på barn till mödrar med implantat.

Gelen i ett implantat består av stora tredimensionella vävliknande molekyler som utgör ca 20 % av den totala gelvikten. Mellanrummen är fyllda med en blandning av medicinska silikonoljor. Dessa oljor liknar materialen som finns i många produkter, inklusive medicin mot gaser i magen, som kan köpas receptfritt för barn och vuxna. En mikroskopisk mängd av dessa oljor kan läcka igenom implantatets hölje. Det mesta av denna olja stannar kvar på implantatets vägg.