Värt att veta om silikon
Att genomföra en bröstoperation med silikon kommer få dina bröst att expandera i storlek och ge dem ett fylligare utseende. Förhoppningsvis kommer du att känna dig mer bekväm i din kropp och vara nöjd med resultatet efter att genomgått en operation med silikonfyllda implantat. Men vad är egentligen silikon och hur reagerar brösten och resten av kroppen på att ta in silikon i kroppen?
VAD ÄR SILIKON?
Silikon består av en sammansättning av kisel, syre, kol och väte, som kan få olika konsistenser och användas inom flera områden. Inom vården används silikon för att tillverka bland annat medicinska implantat som pacemakers för hjärtat och vävnadsexpandrar. Många tror att silikon innehåller ämnen som är helt främmade för kroppen, men det går att finna silikon i flera vardagliga produkter som exempelvis tvål, deodorant, handkräm, tuggummi och förädlade livsmedel.
ÄR SILIKON FARLIGT?
Många kvinnor oroar sig över att silikonet har en skadlig påverkan på kroppen, och det har gjorts många granskningar på detta ämne, som presenterar likartade resultat. Enligt rapporter från The Institute of Medicine, har det inte hittats några bevis för att silikonimplantat är orsaken till allvarligare åkommor såsom bindvävssjukdomar eller neurologiska sjukdomar.[1] Det finns heller inga belägg för att silikongelfyllda implantat orsakar cancer eller andra maligna sjukdomar. Samma ämne har även lyfts i artiklar publicerade av USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet (USFDA). De har inte kunnat hitta ett samband mellan silikonfyllda implantat och uppkomsten av bröstcancer, bindvävssjukdomar eller problem med fortplantning.[2]
HUR KOMMER MINA BRÖST KÄNNAS, SE UT OCH RÖRA SIG?
Ditt val av modell, textur och storlek på implantatet, påverkar hur resultatet ser ut. Dissektionen av fickan vid insättning, eventuell uppkomst av kapselbindning och hur din kropp bär upp implantaten påverkar också känsla, rörelse och utseendet. Många kvinnor har bröstimplantat som känns mjuka och rör sig naturligt, medan andra får ett resultat där brösten känns hårdare och där implantatet blir fixerat. Tala med din kirurg om vilken form du önskar och hur du ser framför dig att resultatet ska bli. Kanske är du ute efter en liten förändring eller en mer dramatisk. Slutresultatet kan ge ett modest, naturligt, signifikant eller uppenbart förstorat intryck, beroende på vad just du vill ha.
VAD BETYDER KOHESIVITET?
Nivå av kohesivitet beskriver hur fast implantatet är – eller närmare bestämt hur hårt silikongelen i implantatet är sammanlänkad. Detta gör att du kan påverka hur fasta dina implantat kommer att kännas när de är på plats i din kropp. Mentors droppformade implantat har fyra olika silikonlager. Implantaten kommer alltid att kännas mjuka och naturliga eftersom silikonlagren kommer att hänga ihop som en enhet, där varje separat del alltid bibehåller sin form. I filmen kan du se hur det droppformade implantatets olika lager fungerar tillsammans.
Mentors silikon har en så kallad ”medical grade”-klassificering. Det betyder att den har godkänts för att användas inom kirurgi och är noggrant testat för att fungera bra i kroppen.[3] Men det finns ändå risker som kan vara bra för dig att känna till. En komplikation som kan uppkomma är ruptur vilket innebär att silikonhöljet går sönder. Detta kan uppstå under de första månaderna efter operationen eller långt senare och kan vara svårt att upptäcka, både av dig själv och läkare. Det kan också vara bra att veta att implantatet inte varar för evigt och slits med åren, vilket också kan leda till att silikonet till slut spricker.
Att ett silikonimplantat går sönder kan bero på kapselkontraktur, som innebär att ärrvävnaden som normalt bildas kring implantatet, stramar och klämmer runt implantatet. Det kan också bero på yttre, fysisk påverkan vid exempelvis en olycka, eller vid alltför kraftigt tryck under mammografiundersökning. Berätta alltid för personalen som ska utföra en mammografi att du har implantat i brösten innan undersökningen börjar, då de kan behöva använda särskilda tekniker och ta extra vyer under proceduren för att upptäcka potentiella avvikelser eller sjukdomar.
[1] Bondurant, Stuart. Ernster, Virginia L.Herdman, Roger. (2000) Safety of Silicone Breast Implants. (US). Committee on the Safety of Silicone Breast Implants. s.1ff
Mentor – Johnson & Johnson AB 20171125 CA06_01_SE
